alleine

Idag blev jag tillsagd på skarpen av Kajsa. Det är dags att uppdatera bloggen. Så, här med, för din skull Kajsa, uppdaterar jag min blogg! Det känns lite jobbigt måste jag erkänna, särskilt med tanke på att flera av de som läser min blogg håller på att utbilda sig till svensk lärare. Vilket resulterar i att jag är rädd för att skriva, tänk om de påpekar alla fel jag gör i mitt skrivade, alla satsgrejimojer som man inte får skriva fel osv. Jag känner mig som en loser. Allt jag kan någonting om är Wittingmetoden, ljudningsmetoden, stavelsemetoden och LTG. Men vad hjälper detta mig när jag skall skriva i min blogg? INGENTING. Om ni inte vill höra om olika metoder om läs- och skrivinlärning. Vilket jag antar att ni inte vill.

Har jag reagerat på något sen sist? Har jag blivit upprörd, så upprörd att jag måste blogga om det? Kanske, för tydligen reagerar man stark på saker i sin vardag hela tiden, utan att man är medveten om det. Man reagerar alltså inte på att man reagerar.

Jag hatar Kate Hudson.
Jag är fortfarande sur över att Milo och Alexis inte är tillsammans längre.

---

Över till trevligare saker.
Jag och Hans har förlovat oss, vilket betyder att vi förr eller sernare kommer att gifta oss. Jippi. Trots att Hans idag sa att han skulle sälja sin ring om han fick en miljon. Hm, det tycker jag är okej.

Igår köpte jag High Fidelity av Nick Hornby, den ser jag mycket fram emot att läsa.